Läkemedelsbarometern 2025: Rådgivning är fortfarande A och O för en lyckad läkemedelsbehandling

Fimeas verksamhet

Publicerad 10.6.2026

Finländarna är på andra plats i Europa när det gäller användningen av egenvårdsläkemedel; samtidigt har åsikterna om dessa läkemedels säkerhet och om behovet av rådgivning förändrats. Fimeas enkät Läkemedelsbarometern 2025 undersöker befolkningens erfarenheter och åsikter rörande läkemedel.

Läkemedelsbarometern 2025 fokuserade denna gång särskilt på egenvårdsläkemedel och användningen av dessa. Enkäten visar att det är många som tar läkemedel på vardaglig basis: tre fjärdedelar av respondenterna hade under veckan innan använt receptläkemedel som ordinerats av läkare. Egenvårdsläkemedel hade använts av nästan hälften av respondenterna. Dessa används särskilt mot smärta, halsbränna, förkylning och feber.

– Bland de europeiska länderna är det endast isländarna som använder mer egenvårdsläkemedel än finländarna. Antalet personer som använder egenvårdsläkemedel har hållits relativt stabilt under de senaste åren, vilket vittnar om att självmedicinering har blivit en etablerad del av medborgarnas egenvård, säger Johanna Jyrkkä, forsknings- och utvecklingsexpert vid Fimea.

Riskerna med egenvårdsläkemedel uppmärksammas inte alltid

En av de viktigaste iakttagelserna i undersökningen gäller befolkningens inställning till egenvårdsläkemedel. Över hälften av respondenterna anser att egenvårdsläkemedel är effektiva.

En allt vanligare uppfattning om att egenvårdsläkemedel är ofarliga och inte förknippade med några risker ger dock upphov till farhågor.

En allt vanligare uppfattning om att egenvårdsläkemedel är ofarliga och inte förknippade med några risker ger dock upphov till farhågor. Var tionde respondent ansåg att egenvårdsläkemedel är helt ofarliga oberoende av hur de används. Denna andel har fördubblats sedan 2019 års enkät.

Ur läkemedelsmyndighetens perspektiv är detta en oroande utveckling.

– Det är viktigt att förstå att egenvårdsläkemedel har samma biverkningar och interaktioner som receptbelagda läkemedel. Även om egenvårdsläkemedel anses vara säkra finns det fortfarande risker förknippade med att använda dem. Den som tar läkemedel behöver ha en realistisk uppfattning om såväl fördelarna som nackdelarna med läkemedlen, säger Mella Louhisalmi, forskningsexpert vid Fimea.

Rådgivningen är lättillgänglig men utnyttjas inte alltid

83 procent av befolkningen anser att det är viktigt att det är möjligt att få läkemedelsrådgivning av apotekens farmaceutiska personal när de köper läkemedel. Endast 2 procent uppgav att de inte fått rådgivning under sitt senaste besök på apoteket, även om de skulle ha behövt det.

Respondenterna ansåg även att det är lätt att be om hjälp på apoteket. När osäkerhet råder kring något egenvårdsläkemedel vänder sig de flesta till apoteket för råd, men många söker även information på internet, i bipacksedlar eller andra källor inom hälso- och sjukvården.

Trots det upplever cirka hälften av respondenterna att apotekspersonalens rekommendation om användning av egenvårdsläkemedel inte är nödvändig och skulle hellre köpa sina egenvårdsläkemedel helt utan rådgivning. Rådgivningen betraktas som viktig, men utnyttjas inte alltid aktivt.

– Apoteken möter dock dagligen situationer där farmaceuten ställer en enkel fråga om ett läkemedel som kunden valt, och kundens svar avslöjar att läkemedlet är felaktigt eller oförenligt med kundens övriga medicinering – eller att det finns säkrare alternativ. Det behövs inte heller alltid läkemedel, säger Johanna Jyrkkä.

Enligt Jyrkkä visar detta hur viktigt det är att läkemedelsrådgivning ges i rätt tid.

Problem med tillgången på läkemedel leder sällan till att läkemedelsbehandlingen avbryts

Läkemedelsbarometern visar på att Finlands apoteksnätverk är välfungerande. Nästan alla respondenter ansåg att det finns ett apotek tillräckligt nära för att det ska gå smidigt att få läkemedel. Trots detta hade en fjärdedel av respondenterna varit i en situation där apoteket hållit stängt när de skulle ha behövt läkemedel.

– Lite under hälften av respondenterna skulle vara villiga att köpa sina egenvårdsläkemedel i dagligvaruhandeln, och denna andel har inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Å andra sidan har viljan att besöka apoteket fysiskt ökat, konstaterar Louhisalmi.

Louhisaari uppger att för några år sedan föredrog hälften av respondenterna att gå till apoteket framför att uträtta ärenden på nätet; de senaste resultaten visar att numera föredrar hela tre fjärdedelar att gå till apoteket.

Störningar i tillgången på läkemedel har blivit vanligare under de senaste åren. Enligt Läkemedelsbarometern hade 19 procent av respondenterna upplevt att ett receptläkemedel inte har varit tillgängligt på apoteket. För respondenterna hade problem i tillgången bland annat lett till att de skaffat läkemedel vid ett annat apotek eller via nätet, bytt läkemedel eller till att läkemedelsbehandlingen skjutits upp eller pausats.

– Störningar i tillgången förekommer oftare, men det är trots detta ovanligt att läkemedelsbehandlingen avbryts helt. När ett läkemedel inte finns tillgängligt är det besvärligt för både kunden och apoteket, som inte kan expediera läkemedlet. Störningarna belastar också hälso- och sjukvården, där det blir nödvändigt att överväga ny, lämplig medicinering, säger Jyrkkä.

Utmaningar i anslutning till hälsolitteraciteten

En viktig förutsättning för en säker läkemedelsbehandling är så kallad hälsolitteracitet, vilket betyder förmågan att hitta, förstå, bedöma och använda hälsorelaterad kunskap för att främja sin egen hälsa och fatta beslut som rör denna.

Enligt Läkemedelsbarometern har 44 procent av respondenterna svårigheter att förstå skriftligt material om hälsa och nästan hälften upplever svårigheter med att förstå läkemedels bipacksedlar.

"Resultaten visar att även om folk försöker följa anvisningarna, är det inte nödvändigtvis alla som förstår dem."

– Två tredjedelar av respondenterna läser alltid eller ofta bipacksedeln innan de börjar använda ett nytt läkemedel. Resultaten visar att även om folk försöker följa anvisningarna, är det inte nödvändigtvis alla som förstår dem. Det kan medföra risker även för läkemedelssäkerheten, menar Louhisalmi.

Resultaten visar att finländarna värdesätter läkemedelsrådgivning, men samtidigt har förtroendet för det egna kunnandet ökat, särskilt när det gäller självmedicinering. Detta i kombination med de observerade bristerna i hälsolitteraciteten visar att det är viktigt att läkemedelsrådgivning ges även i fall där kunden inte aktivt ber om råd. Även om många litar på sitt eget kunnande är egenvårdsläkemedel förknippade med risker som kräver farmacipersonalens kompetens.

– Läkemedelsrådgivning är fortfarande hörnstenen i en lyckad och säker läkemedelsbehandling. Dess betydelse har inte minskat, trots att medvetenheten om den egna hälsan har ökat och det finns lättillgänglig information om läkemedel på nätet. Tvärtom – behovet av tillförlitlig läkemedelsinformation som ges av professionella är större än någonsin, säger Jyrkkä.

Läkemedelsbarometern – vad är det?

Fimeas enkät Läkemedelsbarometern producerar aktuell information om finländarnas erfarenheter och åsikter när det gäller läkemedel.
Enkäten genomförs vartannat år (sedan 2015).
Innehållet består av varierande moduler som behandlar aktuella teman i anslutning till läkemedelsbehandling.
En del av frågorna återkommer regelbundet, vilket gör det möjligt att följa upp trender.
Enkäten besvaras av finländare i åldern 18–79 år via en internetpanel. Urvalet genomförs som ett stratifierat slumpmässigt urval med beaktande av ålder, kön och bosättningsområde. Varje undersökning omfattar drygt 2 000 respondenter.
Materialet från Läkemedelsbarometern kan till exempel användas för forskningsändamål. Du kan ta del av materialet på webbplatsen Materialkatalogen (aineistokatalogi.fi) och ansöka om användarrätt enligt anvisningarna på Fimeas webbplats om Läkemedelsbarometern.