Fimea utreder hur den maskinella dosdispenseringen av läkemedel borde utvecklas

Fimeas verksamhet Läkemedel
Publicerad 10.6.2025

Målet med utredningsarbetet är att förtydliga olika aktörers ansvar samt säkerställa att verksamheten löper smidigt, är av hög kvalitet och säker i alla skeden av servicekedjan. Resultaten av arbetet överlämnas till SHM före utgången av juni.

© GettyImages/StockPlanets

Dosdispenseringen av läkemedel inom öppenvården har förändrats mycket under de senaste årtiondena.

När farmaceuterna tidigare delade ut läkemedel i dosetter för hand i bakrummen på apoteketen, dispenseras läkemedlen numera maskinellt i dospåsar i separata förpackares lokaler. Samtidigt har dosdispenseringen blivit en omfattande verksamhet i industriell skala som redan betjänar nästan 120 000 kunder.

– Det finns behov av att utveckla dosdispenseringen av läkemedel samt tillhörande lagstiftning, så att servicens kvalitet, smidigheten och medicineringssäkerheten kan tryggas i varje skede av servicekedjan, berättar projektmanager Elsi Similä vid Fimea.

Social- och hälsovårdsministeriet har beställt en utredning av Fimea där man går på djupet med de praktiska utvecklingsbehoven för dosdispenseringen av läkemedel och förutsättningarna för ändringar i lagstiftningen. Som en del av utredningen uppdateras handboken om goda rutiner för dosdispensering av läkemedel. Arbetet är en del av beredningen av regeringsprogrammet och resultaten överlämnas till ministeriet före den 30 juni 2025.

– Målet är att förtydliga olika aktörers uppgifter och ansvar i genomförandet av dosdispenseringen samt beskriva samarbetet mellan aktörerna, vilket garanterar smidig service. Detta innebär till exempel hur ändringar i dosdispenseringen genomförs på ett säkert sätt eller vad som garanterar ett enhetligt informationsutbyte mellan aktörerna, beskriver Similä.

När dosdispenseringsverksamheten en gång i tiden inleddes i Finland definierades den i lagen som apotekens uppgift. Nu måste tillståndsärendet enligt Similä granskas på nytt med beaktande av de nya behoven och det ökade antalet användare. Läkemedelssortimentet som används vid dosdispenseringen borde också styras så att det bättre än tidigare stöder genomförandet av rationell läkemedelsbehandling.

Följderna av fel kan vara allvarliga

Inom den maskinella dosdispenseringen får kunden sina läkemedel i dospåsar varannan vecka.

Dospåsarna underlättar doseringen av läkemedel och underlättar skötarnas arbete när de doserar läkemedlen i patientspecifika doser. På påsarna finns kundens uppgifter samt datum och klockslag då dosen ska tas. Det läkemedelsspecifika svinnet kan minskas, eftersom det inte samlas stora mängder läkemedel hemma hos kunden om medicineringen avslutas eller ändras.

Maskinell dosdispensering kan minska risken för felaktig dosering av läkemedel. Om ett mänskligt fel ändå inträffar i dosdispenseringen kan följderna vara allvarliga. 

"Alla faser där man kontrollerar att de korrekta läkemedlen finns i dospåsarna mycket viktiga."

– Om påsarna innehåller fel läkemedel eller om något läkemedel saknas och felet inte upptäcks, kan följderna av felet i värsta fall förbli inom dosdispenseringen under en lång tid. Därför är alla faser där man kontrollerar att de korrekta läkemedlen finns i dospåsarna mycket viktiga, betonar Elsi Similä.

Dosdispenseringen bör främja rationell läkemedelsbehandling. Därför är det viktigt att säkerställa att klientens läkemedelsbehandling som helhet är ändamålsenlig, och att hen inte har ordinerats till exempel onödiga eller överlappande läkemedel. 

– Man borde också fundera på om dosdispenseringen lämpar sig som tjänst för just den aktuella patienten och om den stöder läkemedelsbehandlingen. Förstår till exempel en person med minnessjukdom att läkemedlen verkligen ska tas ur påsen och läggas i munnen? 

Enligt Similä är dosdispenseringen en egen helhet som alltid borde beaktas i allt förnyelsearbete. När man gör lagändringar som gäller läkemedelsförsörjningen, utvecklar informationshanteringen eller till exempel diskuterar läkemedelsersättningar och prissättningen av läkemedel bör man beakta hur detta påverkar dosdispenseringen. 

Intensivt samarbete med ministeriet och intressentgrupperna

Utredningen av dosdispensering är ett exempel på utredningar som social- och hälsovårdsministeriet beställer av Fimea som stöd för reformen och lagberedningen av läkemedelsförsörjningen.

Fimea fick i uppdrag att göra en utredning av dosdispenseringen av SHM förra sommaren. Redan tidigare hade Fimeas representanter deltagit i diskussioner om vilka frågor utredningen borde fokusera på.

Fimea har utsett en liten grupp experter för arbetet som gör utredningen ”för fulla muggar”. Denna grupp samarbetar intensivt med Fimeas övriga experter, andra myndigheter och aktörer inom branschen.

– Vi har inte all information, utan vi har kontaktat intressentgrupperna, hållit möten med dem och hört dem. Man har bett intressentgrupperna att kommentera handboken för dosdispenseringsaktörer och senast kunde utkastet till handboken kommenteras offentligt.

Elsi Similä är projektmanager för projektet. Hon deltar som specialist i utredningen och ser till att helheten och arbetet framskrider enligt tidsplanen. Fram till slutet av juni fokuserar hon endast på dosdispenseringen och utvecklingen av den.

– Målet är att beskriva den bild av dosdispenseringen som vi fått under året på ett koncist och entydigt sätt samt genom att fördjupa oss i de viktigaste utvecklingspunkterna, konstaterar hon.

Vi har fört diskussioner om ämnet med ministeriet även under arbetets gång. Enligt Similä fortsätter samarbetet när utredningen är klar.

– Målet är att inte låta utredningen ligga kvar i skrivbordslådan, utan att den verkligen ska stöda beredningen av lagar och det nationella utvecklingsarbetet. I utredningen identifierar vi de lagrum som borde ändras och hjälper ministeriet även i fortsättningen i lagberedningen.

– Dosdispenseringen utvecklas för att verksamheten ska vara smidig och patienternas läkemedelsbehandling ska kunna genomföras på ett säkert och ändamålsenligt sätt, sammanfattar projektmanager Elsi Similä vid Fimea.

Samarbete och framtiden inspirerar

Elsi Similä är farmaceut, magister i hälsovetenskaper och yrkespedagogisk lärare. Innan hon kom till Fimea arbetade hon med olika utvecklingsuppgifter inom social- och hälsovård och utbildning.

Similä började arbeta vid Fimea år 2022 som projektmanager för den nationella klassificeringen av riskläkemedel. Klassificeringen färdigställdes år 2023, men Similä ansvarar fortfarande för upprätthållandet och vidareutvecklingen av den. Man gör till exempel en riskklassificering av cancerläkemedel, som bereds tillsammans med experter på cancerbehandling.

– Utvecklingsuppgifter i anslutning till läkemedelsförsörjning och -behandling är väldigt viktiga för mig. Jag upplever att jag nu är på rätt plats när jag får arbeta med just dessa saker.

Similä njuter särskilt av att få möjliggöra framgångar i sitt arbete: hon för samman de rätta specialisterna, strävar efter att få fram den bästa möjliga sakkunskapen av dem och till slut kombinera informationen till en förnuftig helhet. 

– Jag får också inspiration av att samarbeta, se framåt, samordna olika behov och se möjligheter.

Enligt Similä finns det på fältet mycket förväntningar på utredningen av dosdispenseringen som bereds vid Fimea.

– En utredning kan dock inte ge svar på alla frågor. Vi fördjupar oss i de centrala helheterna inom dosdispenseringen och lägger fram förslag till lösningar på hur detta borde utvecklas i framtiden, summerar hon.

Elsi Similä

Uppgift vid Fimea: Projektmanager.

Gör just nu: Utredning om utvecklingen av dosdispenseringen som blir klar före slutet av juni.

Utbildning: Farmaceut, Kuopio universitet 2009. Magisterexamen i hälsovetenskaper, Tammerfors 2015. Yrkespedagogisk lärarutbildning, Tammerfors yrkeshögskola 2021. Gör en doktorsavhandling om läkemedelssäkerhet vid Helsingfors universitet.

Familj och fritid: Bor med sin familj i Tammerfors. Hon har tre söner på 5, 9 och 11 år och deras fotbollsträningar fyller vardagen. Hon får energi av att själv spela fotboll, dansa och idka annan sport, samt av att tillbringa tid på stugan med familjen.

Virpi Ekholm
Frilansjournalist

Ladda ner artikel från Julkari Skriv ut sida